2015-08-03

Peter Lindforss är död

Jag vet inte exakt vad som hände. Jag vet att socialen hade nekat honom pengar till hyran då den var för hög. Han blev uppmanad att flytta till en mindre lägenhet, och blev vräkt. Men Peter rörde sig inte ur fläcken, han blev kvar i Vasastan.

Några sorgliga blombuketter, ett ljus tillsammans med ett exemplar av den sista diktsamling han gav ut utmärker hans sovplats. Platsen där han gick bort och dog troligen i sömnen. När personalen i kyrkans café kom och ville väcka honom mitt på söndagen – de tyckte han hade sovit lite för länge – var han redan död.

När hans diktsamling ”Det finns mer” kom ut visste jag ännu inte att han hade blivit hemlös. Men det kunde jag snart gissa. När jag mötte honom på gatan var det som om han försökte undvika en. Han gick alltid klädd i samma mörkblå överrock. Vad var det egentligen som hade hänt?

Bitarna i historien föll så småningom på plats. Det tog sin tid men sakta började han att berätta. Till slut sa han det rent ut: jo, han hade blivit hemlös, han sov än här än där, var han kom åt. Någon gång hos kompisar. Det var som om han inte brydde sig längre.

Det nästa som hände var att han började skicka mig nyskrivna dikter via sin telefon, som sms. Först en, sen flera, sen många. Han bad mig att skicka en av dikterna som han skrivit på engelska till hans gamle vän Leonard Cohen. En viss självmedvetenhet hade Peter kvar. Han sa att han aldrig hade mött så många goda människor som sedan han blivit hemlös. En del av dem visste att han var poet, de flesta inte.

Men så en kväll denna regniga sommar kom samtalet jag länge hade fruktat. Min vän Peter Lindforss var funnen död på sin sovplats utanför Filadelfiakyrkan. Hans liv hade inte gått att rädda. Hans död tycktes oundviklig.

Vad är då sensmoralen av denna verklighet? Jo, kanske är det att ett brott har begåtts, inte bara mot poeten och människan Peter Lindforss – utan även ett brott mot svensk välfärd. Det solidariska samhälle vi en gång hade byggt tillsammans. Inte är det väl möjligt att en svensk erkänd, om än lite bortglömd poet ska behöva dö på det här sättet. Ensam i en sovsäck i en portuppgång. Svaret borde ge sig självt.

Peters dikter finns kvar och kommer förhoppningsvis att leva vidare. Men han själv har nu tvingats att uppleva den död han så länge har skrivit om. Det borde inte behöva vara på det här sättet, så ovärdigt!

Skrivet i vrede en torsdagskväll, samma vecka vännen Peter gick bort.

Peter Lindforss hann ge ut sex diktsamlingar och en prosabok om sin vänskap med Leonard Cohen under sin levnad. Han har översatt ett 80-tal böcker från engelska.
Han har även skrivit sångtexter till Lill-Babs och Mikael Rickfors.

2 kommentarer :

Anonym sa...

En sorglig betraktelse över ett välfärdssamhälle som endast är på låtsas. Och som sviker dem som inte passar in i nomenklaturan

Anonym sa...

Utmärkt kommentar! Vackert!